Vad kallas vindarna runt ekvatorn

Vad är västvindar

Orsaken till vindar är att jordytan värms upp olika mycket. Storskaligt finns det stor skillnad mellan låga breddgrader, nära ekvatorn, och högre breddgrader mot polerna. I Kenya är solinstrålningenrunt 6 kWh/m2 per dygn medan den i Sverige är under 3 kWh/m2 per dygn,[5][6]se karta till höger.

Vad är monsunvindar

En ekvator är en cirkel dragen runt en astronomisk himlakropp på ett avstånd som alltid är lika långt från båda polerna, i öst – västlig riktning. [ 1] Denna förenklade definition gäller för sfäriska kroppar och rotationsellipsoider med fix rotationsaxel.

Hur uppstår monsunvindar

Passadvindar är en typ av vind som förekommer i tropikerna kring ekvatorn. Den inströmning som ständigt sker mot ekvatorn ger en konstant vind. På norra halvklotet avlänkas den mot höger och på södra halvklotet till vänster p.g.a. corioliskraften. Resultatet blir en nordostpassad och en sydostpassad.

Vad kallas de vindar som har olika riktning under olika årstider

På jorden finns olika vindar som är typiska för olika områden. Längs ekvatorn återfinns passadvindar som sträcker sig upp till vändkretsarna. Norr om dessa återfinns västvindar som är band som finns på både norra och södra halvklotet. Dessutom finns det någonting som heter monsunvindar som också kallas för årstidsvindar.

Passadvindar och monsunvindar

Lätta fakta om vindar. Vindar är luft som rör sig. Att vindar uppstår beror ytterst på solstrålarnas värme. Även på tio kilometers höjd blåser det vindar, ofta med dubbel orkanstyrka. Vindar är luft som rör sig från ställen med högt tryck mot ställen med lågt tryck.

Vad kallas vindarna i södra och östra asien?

Runt ekvatorn sträcker sig de ständigt gröna regnskogarna. I dessa områden regnar det dagligen och växtligheten är kraftig. Regnskogarna återfinns runt hela ekvatorn i Afrika, Sydamerika och Asien. Mest känd är Amazonas i Sydamerika. Regnskogarna har stor rikedom på arter av såväl växter som djur.

Västvindar

Orsaken till vindar är att jordytan värms upp olika mycket. Storskaligt finns det stor skillnad mellan låga breddgrader, nära ekvatorn, och högre breddgrader mot polerna. I Kenya är solinstrålningen runt 6 kWh/m2 per dygn medan den i Sverige är under 3 kWh/m2 per dygn, [5] [6] se karta till höger. Även lokalt uppstår det.

Västvindsbältet

Vändkrets. Vändkretsarna och ekvatorn markerade på världskartan. Vändkrets är den breddgrad (latitud) norr och söder om ekvatorn där solen har sitt nordligaste respektive sydligaste zenitläge. Området mellan vändkretsarna kallas tropikerna (cirka 40 procent av jordens yta). Inom detta område kan solen stå i zenit (rakt upp).